Ett tvådelat kreatur, som sminkar halva ansiktet och lockar halva håret.
Ett väsen som glömmer att ta av sig pyjamasen till fin kjolen.
En själv av förvirring....
(Skulle stått själ, men skrev visst fel, fast jag tycket att det också lät fint.
En själv av förvirring, förvirring konstant)
5 kommentarer:
åh. Fint. En själv av förvirring. Du är full av poetiska oneliners.
Ja, jag har ju en hel samling. Vet bara inte vad jag ska göra av dem än...
Vad kallar man sådan poesi?
man broderar dem på bonader och sätter upp dem över dörrar och köksbord och sängar och på andra ställen där de syns och är tillgängliga när man behöver dem.
Fantastiskt.
Ord ... det är fint det!
Skicka en kommentar