Symfonisöndag

Hm hur ska jag förklara det här? Hela situationen och sammanhanget är en symfoni. Rick James kanske man tänker på när pärlperuker kommer på tal. Han var väl inte en symfoniker direkt. Jag lägger inte så särskilt mycket energi på att lyssna på funk heller så då kanske vi kan mötas där på nå vis. Det finns ju många andra att tänka på istället tycker jag.

När jag lyssnar på P2 och de försiktigt basunerar ut att nu blir det musik direkt från Berwaldhallen, ja då blir jag less. Det är ju synd att jag ska reagera så. Men på en lördagkväll vill jag ha SKEPP OHOJ BUFFEL O SKOJ!

Färgsymfonisk Söndag

 

När höstens symfoni närmar sig sitt slut
prakten bleknar till sörja på marken
de sista stroferna klingar ut
Då tar jag med alla tonerna in till ateljén
Försjunker i mitt eget färglandskap

Om min höst inte blev så musikalisk ska jag bygga min symfoni av färg.

(Inte ens i den gråtonade miljö som är min mors keramikverkstad lyste mina färgstarkaste kläder utan lite hjälp av photoshop. Nu när jag letar färgskalor till barnplagg måste jag verkligen ta i för att komma upp i en normal färgstyrka. Jag är färgskadad. Och alldeles för kär i grått. I vanliga fall är mitt hår den knalligaste delen av min uppenbarelse.)

Symfonisöndag

Kära vänner, jag har något jag måste bekänna: idag har jag haft olika kläder på mig. Eftersom jag har jobbat hela dagen iklädd vit labbrock valde jag att vänta lite med dagens tema. Dock passade jag på att dirigera min sambo i matlagning när jag kom hem. Det gick bra och lasagnen blev en succé. (Ingen kom till skada under fotograferingen.)

Kära vänner, äldst som jag är i det här gänget minns jag Melodifestivalen 1990 som igår. Symfonin hamnade på sista plats med endast 30 poäng och jag tyckte så synd om Loa att jag blev ledsen.

Loa, det här inlägget är till dig. Din låt har blivit kult.

Sist men inte minst, kära vänner, tack för två fantastiska veckor.

Melodifestivalen 1990 - Melodi nr 7 - Symfonin

ni ska veta att jag sjungit denna sedan starten av oslagabara 2.0, det har vart stort.

SymfoniSöndag

ja de va tider, Loa, ja ack, 

nu sitter jag här, med endast minnet och en maläten päls.
.....och trumpetärm.

symfonisöndag

Hej det här är sveriges radio P2. Jag har tack vare min obestridligt goda smak en självsäkerhet som gör att jag inte behöver hävda mig i några som helst sammanhang. Jag finns. Jag är en grannkanal. Jag har simmat ut ur bild.

SymfoniSöndag

Music Maestro!

(sätta guldkant på vardagen hamnar i ett helt nytt perspektiv med kombinationen; tvätttid och den här dressen)

Symfoni 14 (Söndag)

Symfoni 14, den sista delen i den andra valsen, har avslutats och orkestern reser sig, tackar och bockar och tar emot publikens applåder.

(Ja, jag ville ju klä mig i krås och ha lockigt hår, för det hade ju kompositörerna förr i tiden. Men jag vet i fan, känns med som om jag skulle vara med i någon slags musikvideo gjort till Meat Loaf...)

Litterär lördag

Här sitter jag och skriver med en redig bohemfylla i skallen. Marcel Proust behövde några ruttnande apelsiner eller vad det nu var för att kunna skriva. Eller var det citronkakor? Skit samma, jag har varken eller.

Litterär Lördag

 

Det här är Sally, i färd med att gå in ett par herrkängor i storlek 43. Ej att förväxla med Religiösa Siv. Faktiskt är dom inte ett dugg lika, nej herregud. Här ser ni en kvinna med betydande litterära kunskaper som vigt balanserar mellan de mest snärjiga omskrivningar och oändliga meningsbyggnader och litteraturens giganter kan hon på sina fem... eller vänta här nu. Förlåt, det var visst Siv i alla fall.