Tävlingstisdag

Jag har aldrig gillat att tävla. Om jag inte har en chans att vinna. När jag i yngre dar tävlade i gymnastik fick vi en gång tävla mot tjejer. Det fanns ju inte en chans att vinna. Förnedring för ett gäng prepubertala pojkar i body's. Tror det kan varit sista gången som jag var med.

Idag är jag klädd i grönt och vitt. Hammarbys färger. Bryr mig inte särskilt om dem men när jag jobbade som byggsmed var min kollega hängivet bajen-fan. När de vann sina matcher blev det bra stämning i bilen dagen efter. Så därför började jag också hejja på dem.

Jag har alltid avskytt sport/tävlingsfamiljen i likadana träningsoveraller. De satsar lite mer på ett av barnen. Mamman lagar mat och skjutsar. Pappan... ja jag vet inte, han gör nåt han å. Coachar kanske. Jag tyckt illa om dem innan jag ens kunde identifiera dem. Asså fy fan! Det var nån hemsk stämning när man var hemma hos dem och lekte. Jag lekte nog ofta med den av ungarna som de inte satsade på. Och alltså inget on om att sporta, tvärtom det är hällsosamt och sänker sjukvårdskostnaderna. Men just den där hemska stämningen...

Schlagerdag på Tävlings Tisdag

-Men Roger Pontare då...
-Nä, men det händer ingenting...
-Men om jag säger det väldigt långsamt och viskar lite samtidigt: rrrrrooooggggeeeerrrppppoonnntttaaarrrreeee......
-Nä, jag är ledsen. Det händer faktiskt ingenting.

Kan någon förklara för mig vad som är så himla bra med schlager?
Jag förstår verkligen inte....

Tävlingstisdag

Det är inte lätt att vara bäst hela tiden. Men nån måste ju vara det. Det är viktigt att vinna. För att vinna måste man stretcha. 

Tävlingstisdag

-Först ville jag vara ett rött kort, men jag hade inte tillräckligt med röda kläder.
-Åh, synd.
-Sen ville jag vara dålig förlorare, men hur ser en sådan ut?
-Känner du inte någon som är extremt dålig förlorare, som du kan klä ut dig till?

Jo, så här står jag, utklädd till mig själv. Lätt en av de sämsta förlorarna jag känner. Brädspel slutade jag med för länge sedan och idrotten gav jag upp långt innan det.

Det är tur att jag har en far som kan laga pingisrack...

tävlingstisdag

Kom igen gubbar, nu kör vi! Men vad fan?! Den var ju inne! Domarjävel! Din fru är en Lotus! Ööööh! Men passa då! Öka farta sista kvarta! Sluta spela som kärringar! Den var ju utanför! Skaffa glasögon domarjävel eller ska jag behöva komma ner och köra upp dom i arslet på dig! Södras flagga vajar högst i skyn, pompomflickorna från huskvarnabyn, sprattlar som att dom behöver vård, ingen jävel bryr sig om IK Tord. Woooååååh Kim Karlsson! Efter matchen, efter matchen!

tävlings tisdag

deras "#**/%!!** brännboll!!

Stick ditt Missbrukarpucko måndag!

Idag ser jag ut som vanligt. Av nån konstig anledning så har mitt vanliga utseende, trots att det förändrats genom åren, fått folk att tro att jag säljer knark. Detta har förföljt mig ända sedan jag för ca 14 år sedan började röra mig i dansmusikrelaterade sammanhang. Det kan komma fram flera stycken på en kväll och fråga. Ibland upplyser jag dem vänligt att de har misstagit sig. Ibland blir jag sur. Beklämd blir jag alltid. Ibland försöker jag medvetet klä mig så att folk inte ska tro något sånt. En färgglad snäll å trevlig skjorta tillexempel. Men då tror folk istället att jag är en hippie som säljer LSD. Det enda tricket som funkar för att slippa detta har jag märkt är att vara full. Men jag brukar vara nykter. Det kanske är därför.

NEJ JAG HAR INTE NÅT ATT SÄLJA! Jag är faktiskt snäll din jävel

MissbrukarMåndag.

Dekadens var det jag satsade på idag.

Gränsen mellan att se nerknarkad (på vippen att dö)

och heroin-chic är hårfin. Men som Ida sa; Kate Moss kan.

Men knarkade inte hon också?

tänker jag nu.

Imorse tänkte jag på trasor.

Så jag tog trasiga strumpor, trasigt linne, trasiga kläder.

Jag funderade över när det är okej att ha trasiga kläder egentligen.

En del skulle nog säga aldrig.

Jag skulle säga att det är mer än okej om det är ett aktivt val.

Jag valde aktivt idag.

Jag är nog en fashionista ändå.

Lagom mycket av det goda

Alla mina armband och alla mina (vida) kjolar.

För mycket av det goda. För lite för att bli för mycket.

När kommer man att myta den termen klädmissbruk?

Kolla in denna tjejen från HDK-hon har jobbat med detta temat:
http://www.hdk.gu.se/sv/student/lina.lundin

Missbrukarmåndag

Någonstans på en välbetald post - än så länge kanske bara på ett eller annat telemarketingföretag - ger jag fullständigt blanka fan i de anställdas rättigheter. Redan är jag uppslukad av min nybörjarmakt, vill man komma någon vart i livet måste man satsa och därmed köra över alla som är i vägen (dom flesta). Jag njuter av stress, effektivitet är mitt mellannamn och i mina drömmar finns en något yngre variant av Berlusconi.

Ännu är jag inte riktigt där, men vem vet vad som händer i höst?